Texas och jag

Helgen spenderades till viss del hos föräldrarna. På lördagen, efter genomlevt prov, åkte jag och Texas hem till familjen för lite lugn och mys medan Sambon höll ställningarna på krogen.
Texas älskar att vara hos mina föräldrar! Av flera anledningar:

1. Det är stort
2. Det finns tomt
3. Där finns katt (kan eventuellt ligga på listan över nackdelar...)
4. Mamma är kanske jordens roligaste hund-mormor och är outtröttlig som lekledare
5. Närhet till vattnet
6. Det finns inga andra valpar = uppmärksamhet!

Lördagen blev lugn med härlig soppa och firande av lyckad prestation under dagen.
Söndagen började tidigt. Väldigt tidigt. Vissa hade, som sagt, inte riktigt koll på tidsomställningen. Större delen av familjen skulle iväg på diverse äventyr så kvar var jag, mamma och Texiplutten.

Vi drack mängder med te, läste tidningar, pratade, gosade med Texas, drack mer te osv.
Trots brist på bönesvar från vädergudarna bestämde vi oss för att tömma Texas på lite energi nere vid vattnet. Jag är nämligen helt övertygad om att han kommer att bli den bästa båthunden någonsin och tänkte därför vänja honom vid lite större pölar än den som finns i duschen. Tyvärr var det nu inte badväder men visst var vattnet lite spännande!
Sen sprang min ängel till mamma omkring på gräset med Texas, hoppande och tjoande. Texas var hyffsat skeptisk först men sen han insett att det var mamma som hade skinkan var valet inte lika svårt: En rolig, springande mamma med skinka eller en tråkig, trött och sjuk matte?
Det var så härligt att se Texas sträcka ut! Jag kan redan se hur lycklig han kommer att vara när vi bor i vårt hus i bergen i Colorado (i mina drömmar).

Mamma passade även på att ta några kort på Texas som stolt visade upp sin nya sele.
Därmed inte sagt att man faktiskt ser selen. Men, som jag brukar säga: en halv Texas är bättre än ingen Texas.










Mammsen med sitt allra första barnbarn.


Best Sunday, ever!