Mer och mer

Efter en lång svacka där fokus legat på hälsa och skola har nu Texas träning äntligen kommit upp på kartan igen. Jag har liksom alldeles saknat motivation, inspiration, kunskap och ork. Visst har vi småtränat och visst har Texas tagit upp en stor del av min tid, men det har liksom inte känts på topp. På sistone hade det dessutom blivit extra dåligt då Texas dragit och slagit dövörat till då han varit lös. Inte OK. Givetvis tog jag det som en karl, min vana trogen, och grät faktiskt bara pyttelite över att min hund var förstörd och jag var värdelös som matte. Inga konstigheter.

Sedan inträffade dock händelsen som förändrade våra liv. Eller något lika dramatiskt.
I vår trappuppgång bor det för närvarande fem hundar, inklusive Texas. Detta låter ännu mer fantastiskt när man konstaterar att vi bara är tre hundägare. Här bor alltså en tjej som har tre hundar. TRE!!! Två Pomeranians och en Schäfer. Hur naturlig blandning som helst. Men det fantastiska är inte att hon har tre hundar, även om det är rätt fantastiskt och anmärkningsvärt när man tänker efter, utan det faktum att hon har stenkoll på sina hundar. Jag har alltid fyllts av en känsla av skräckblandad förtjusning när jag ser henne och hennes lilla entourage. Själv kan jag inte hålla reda på en hund, men det är ju en annan femma.

Häromdagen, jag tror att det var i förra veckan, fick jag ett av mina sedvanliga utbrott då jag förbannade Texas beteende och min kompetens som hundägare. Helt i vanlig ordning, alltså. I samma veva bestämde jag mig också för att svälja min heder och fråga denna makalösa granntös (som förövrigt aldrig hälsat tillbaka då vi mötts på diverse platser) hur hon får sådan fantastisk pli på vovvarna.
När jag sedan nästa morgon stöter på hela ekipaget i trappuppgången känns det ödesbestämt och jag hasplar smidigt ur mig något om att hon är fantastisk och att jag vill bli som hon. Lika cool som vanligt.
Detta var dock början på något mycket fint.

Vi gjorde sällskap på morgonpromenaden och hon delade med sig av tips och knep. Som egentligen inte alls var tips och knep utan mest bevis på stor kunskap och mycket träning. Jag agerade svamp och sög åt mig all info jag kunde få i mig. En av de saker som är mest fantastisk med henne (herregud, jag börjar ju låta besatt!) är att hon, liksom jag, är av den åsikten att även små hundar ska tränas. Sen har ju hon kommit steget längre där... I alla fall. Hon berättade att hon ofta får sneda blickar och sura kommentarer då hon anländer med sina små Pomeranian-bollar i tävlingssammanhang men att kommentarerna oftast tystnar när hon och en boll går och vinner! Hur kul är inte det? Väldigt kul är det, minsann.

Det var alltså hon som fick mig inspirerad igen och även hon som drog med mig till Brukshundklubben. Till min stora glädje är det inte bara jag som inspireras utan hon berättade att jag, med min (lätt maniska) entusiasm, började få igång hennes intresse på nytt. Fint med utbyte.

Nu närmast är planen förstås vidare träning. Jag hoppas att kunna göra onsdagsträningarna till rutin. Dessutom har jag träffat världens bästa träningskompis och vi är mer än peppade att ta tag i våra hundar på riktigt. Mer om det i ett annat inlägg för nu kommer snart sambon hem med MAT!

Hoppas ni får en riktigt trevlig fredagskväll!

Såhär roligt kan det se ut när man lämnar hundtäcket hemma innan man åker till föräldrarna, bara för att märka att det är livsfarligt svinkallt ute. Är man lite kreativ så löser man detta dilemma genom att ta en benlinda (häst) och linda in hunden. Snygg va?

(Dessvärre lindade vi även in snoppen så vi blev tvungna att slänga hela lindan efter halva promenaden)


Kommentarer
Postat av: Carina

Håller verkligen med om att även små hundar måste tränas. Fick många konstiga blickar när jag tog med mig Tyson på valpkurs. Många anser inte att man behöver göra något om hunden är liten men så fel. Vad kul att ni kunde inspirera varandra och att hon drog med dig till brukshundsklubben. Alltid kul när man kan peppa varandra

2010-03-19 @ 20:59:04
URL: http://tysonochganget.blogspot.com/
Postat av: Anna & Kompis

Absolut - alla hundar ska lydnadstränas och få mental stimulans, oavsett storlek. tummen upp



Roligt att få en träningskompis, det blir ju så mycket roligare så.

2010-03-19 @ 23:28:26
URL: http://kompismedflock.blogg.se/
Postat av: Monica

Hej. Det du skriver känner jag igen.Har själv en Tibetansk spaniel som har LITE svårt att lyda mig..Vad är det som sägs "kommer jag inte i dag så kommer jag imorgon" Molle lite så.Min granne har 2 hundar och hon har stenkoll på sina hundar. Men jag älskar min Molle så det får bli som det blir...Ha en bra söndag...

2010-03-21 @ 10:25:40
URL: http://molleochsessan.blogspot.com
Postat av: Jonna & Puff

Haha, jag kan trösta dig att jag grät på valpkursen då min lilla 1,5kgs valp inte kom på inkallning. Alla andra deltagare hade vilda blandrasvalpar av olika brukshundsraser och andra vilda raser...

2010-03-23 @ 20:00:04
URL: http://jonnax.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback