Texas och jag

Hej alla söta!

Idag är det pyttelite sol och då ersätts min julstämning snabbt av sommarkänsla. Jag har nämligen övertygat mig själv om att Texas blir den bästa lilla båthunden någonsin. Detta är faktiskt första gången jag redan längtar till nästa båtsäsong. Äntligen är jag lite mer på när pappa vill prata båt och segling. Han uppskattar nog mitt plötsliga intresse, även om var tredje mening är något i stil med "Hur söt tror du inte att Texas skulle vara i flytväst?" eller "Vi måste lägga en rutt där Texas får många kisspauser" eller "Tänk dig hur fin Texas kommer att vara när han ligger och solar i sittbrunnen". Huvudsaken är ju att båten nämns.


Såhär härligt kan det se ut.


Helt okej omgivningar.

När familjen köpte den här båten i somras var det av en familj med en Dansk-Svensk Gårdshund och det verkade nästan som att hon var mest ledsen över att båten skulle bort. Hon envisades med att hoppa i båten hela tiden trots att ägaren tog bort henne gång på gång. Ägaren berättade att hon brukade följa med på alla båtsemestrar och älskade det. Jag satt sen hela vägen hem (jag var med och seglade hem båten) och pekade ut alla perfekta hundplatser för min måttligt intresserade omgivning. Det finns hur många solplatser som helst. Sova får Texas göra i akterruffen, med Sambon och mig. När det är middagsdags finns det ett perfekt litet utrymme bredvid matsalsbordet där en liten Texas kan mysa. Tröttnar vi på hans konstigheter sätter vi honom i jollen och drar honom fem meter bakom båten. Perfekt!
Jag är alltså fullt förberedd inför nästa sommar. Flytvästsinköp får dock vänta eftersom Texas fortsätter att växa som ogräs.